Stora och svåra förändringar i livet som leder till sjukskrivning rubriceras som anpassningsstörningar av Försäkringskassan (FK). Reaktioner på svår stress står för ca 53 procent av kvinnors längre sjukdomsskrivningar och 45 procent av männens. År 2010 var det 6237 personer sjukskrivna för anpassningsstörningar och i februari månad 2017 var 36 552 personer (källa. FK). Sjukskrivna av samma anledning, det är en ökning med 83 procent. Det är mycket höga siffror och framför allt, många drabbade. Statistiken från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-års åldern är de som mest blir sjukskrivna relaterat till stress och utmattning. Ofta är det i den åldern som kvinnor har mest att göra. Många kvinnor har mindre barn eller äldre släktingar (som kvinnor fortfarande tar mest ansvar för) som behöver hjälp och för en del sammanfaller allt samtidigt. Om man ska förvärvsarbeta, ha småbarn och dessutom ta hand om äldre släktingar blir det inte den familjelyckan men har förväntat sig utan en alltför stor arbetsbelastning.
När det blir så här stora uppgångar av sjukskrivningar har FK skärpt sina rutiner, vilket gör att det blir svårare att vara sjukskriven under längre tid. Många går ner i arbetstid på egen bekostnad när arbetsbelastningen blir för hög och då märks det inte i FK statistik, det är personen själv som ”betalar” med lägre lön. Är man sjukskriven under lång tid ökar dessutom risken att bli utförsäkrad. Kombinationen kroppsliga/psykiska hälsoproblem påverkas då även av en kraftigt försämrad ekonomi. Det blir då det ännu svårare för den som har fått diagnosen att återkomma till hälsa.
Uppsats Konflikters betydelse för långtidssjukskrivning
För mig som terapeut träffar jag ofta klienter som har stress- och utmattningssyndrom, de känner sig ofta inte förstådda av läkare och FK. De blir erbjudna antidepressiv medicin och sjukskrivning men oftast inget annat, tillgång till terapi och annan behandling (t.ex. träning, dietist, avslappning) genom Vårdcentral är alldeles för litet. År 2011 skrev jag en C-uppsats på institutionen arbetsvetenskap i konflikthantering på Göteborgs Universitet med titeln; Konflikters betydelse för långtidssjukskrivning. Arbetsmiljöns påverkan utifrån individens värdering, självuppfattning och konfliktstil. I den uppsatsen gjorde jag både en kvantitativ och kvalitativ undersökning, vilket innebär att personer med diagnosen utmattningssyndrom fick svara på en enkät, och utifrån de som svarade på enkäten valde jag sedan slumpvis ut personer som jag gjorde djupintervjuer med för att få mer information om hur deras utmattningssyndrom hade utvecklats.
Innan jag valde mitt ämne hade jag ett inledande samtal med min handledare då jag i mitt arbete på den tiden som Dipl. Akupunktör fick höra många historier om konflikter både med chefer, kollegor, partner, familj m.m. som mina klienter mådde dåligt av. Min handledare var skeptisk till frågeställningen att konflikter kunde ha en stor inverkan på stress/utmattningssyndrom men tyckte ändå att det var ett ämne som var värt att belysa. Själv var jag övertygad efter alla historier jag hade fått höra på min mottagning. Mitt resultat förvånade mig inte, 75 % av deltagarna i enkäten svarade att de ansåg att konflikter med omgivningen hade stor eller mycket stor påverkan på att de blivit långtidssjukskrivna.
I djupintervjuerna framkom det två mycket tydliga fenomen; 1. De som hade svårt att sätta gränser gentemot omgivningen som var kopplad till låg självkänsla och 2. De som stred hårt för rättvisa men hade svårt att sätta en tydlig gräns mot omgivningen och se när det var dags att sluta kämpa. Båda grupperna blev utnyttjade och skuldbelagda, det tog dem mycket hårt och till slut orkade de inte längre. Flera av de intervjuade hade varit sjukskrivna i flera år och mådde fysiskt och psykiskt mycket dåligt. Jag kan fortfarande än idag undra hur de har det?
I mitt arbete som samtalsterapeut får jag höra många människoöden och många av dem som söker min hjälp har en låg självkänsla. Det innebär att de tar på sig mycket skuld i det som har hänt och känner skam över att de har blivit långtidssjukskrivna. De har inte blivit tränade på att sätta gränser för omgivningen och har ofta stängt av de kroppsliga och psykiska signalerna på ohälsa. De vaknar inte upp förrän det har gått för långt och i värsta fall kommer de inte ur från sängen längre. En del har långdragna infektioner och allergier som inte går över, en mag-tarmfunktion som växlar mellan förstoppning och diarréer vissa får starka koncentrationssvårigheter, minnesförluster och sömnsvårigheter, eller ännu värre diagnoser som stroke och hjärtinfarkt och cancer. De är ständigt trötta och det spelar ingen roll hur mycket de vilar.
De kan ha förlorat empatin för sig själva och omgivningen, vissa blir aggressiva, andra blir deprimerade och finner ingen mening med livet längre. Vägen tillbaka till hälsa och arbetslivet är då lång, vissa kommer aldrig tillbaka igen och forskning har visat att ju längre en person går med symptom desto längre tid tar det att återhämta sig och bli frisk. Därmed blir det ännu mer viktigt att känna igen signalerna och be sin arbetsgivare om hjälp och stöd innan det går för långt.
Symtom på stress och utmattningssyndrom
Vad är stress?
Stress kan definieras som en obalans mellan de påfrestningar som en människa utsätts för och de resurser och den kompetens hen har för att klara av situationen. Alla stressfaktorer samverkar och adderas och ackumuleras över tid, det är droppen som får bägaren att rinna över.
Vad händer i hjärnan?
Stress utlöses av upplevelsen av hot, fysiskt och/eller psykiskt och det är något vi har genetiskt instinktivt utvecklat från vi var grottmänniskor. Den första reaktionen som sätts igång i vår kropp är att vårt nervsystem aktiveras, det sympatiska nervsystemet, HPA-axeln. HPA står för Hypothalamus (mellanhjärnans nedersta del som rymmer ett antal hjärncentra och som reglerar bland annat hormonproduktionen i kroppen), Pituitary Gland (hypofysen är en körtel, lika stor som en böna, som är belägen under hjärnan och påverkar hormonproduktionen i andra endokrina körtlar såsom binjurarna, och sköldkörteln. Hos kvinnor påverkas äggstockarna och hos män påverkas testiklarna av hypofysen) Adrenal Gland systemet (binjurebarken där bland annat Adrenalin produceras). Hormonet Adrenalin som även kallas för kamp/flykthormon spelar nu första fiolen i hormonensemblen. Den kognitiva förmågan försämras, vi får svårare att komma ihåg, svårare med koncentration, sömnproblem och blir känslomässigt sårbara. Eller som en av mina favoritforskare, cellbiologen Bruce Lipton säger; ”When we get stressed, we get less intelligent”. Kortisol påverkar även produktionen av serotonin så den sjunker och då utvecklas ett dysforiskt tillstånd, nedstämdhet.
Vad händer i kroppen?
Adrenalin gör att vår hjärtrytm ökar, blodtrycket ökar, andningen blir ytligare och vi får en muskulär sammandragning som gör oss fysiskt och psykiskt beredda på arbete. Blodflödet till de inre organen bli betydligt mindre, och får det fortgå kommer vårt immunförsvar försämras. Sympatiska nervsystemet sätts igång på några få sekunder och om belastningen pågår en längre tid förlorar vi energi istället för att vinna energi.
Ämnesomsättningen reagerar lite långsammare än nervsystemet, men inom loppet av några minuter ökar produktionen av hormonet kortisol. Kortisol aktiverar kroppens beredskap den första timmen genom att bl.a. stimulera nedbrytningen av socker och fett så vi får mer energi till muskler och hjärna. Effekten är inte så långvarig och redan efter en timme hämmar kortisol immunförsvaret vilket medför att vi blir mer mottagliga för infektioner. Kortisol försätter kroppen i ett världskrig, kortisolet hamstrar energi genom att ta upp fett i blodbanan som sedan lagras i fettcellerna.
Kolesterol är ett fettämne som bildas i levern och som vi behöver för att kunna bilda hormon. Det räcker inte att balansera kortisolnivån enbart genom kost eftersom det ökar i mängd genom stressrelaterad kortisolfrisättning. Det är viktigt att vi inte har för hög stressnivå, för det innebär att vi kommer få inlagring av fett och socker i blodkärlen. Ateroskleros/åderförkalkning kommer att vara den dominerande sjukdomen i framtiden vilket är relaterad till hög stressnivå hos befolkningen. Man har sett en ökning av stroke hos åldersgruppen 35 – 44 år, vilket är förödande då de befinner sig mitt i livet och har ofta små barn (källa; Socialstyrelsens rapport 2013).
Kortisolet har en negativ påverkan på insulin (hormon som bildas i bukspottkörteln och reglerar blodsockernivån) och gör det obrukbart. När insulinet inte kan hjälpa sockret in i nerv och muskelceller uppstår ett överskott av socker i blodbanan vilket på sikt skapar en insulinresistens. Det första stadiet i insulinresistens är att bukspottskörteln producerar mer insulin s.k. hyperinsulinemi. Kombination av insulinresistens och hyperinsulinemi är ett prediabetiskt tillstånd (förstadie till diabetes). Det innebär att blodsockervärdet kommer att öka successivt till 6,1 millimol/L det som vi kallar diabetes typ 2 eller åldersdiabetes.
Antalet vuxna med diabetes har i världen ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner 2014. Även om man tar hänsyn till befolkningsökningen så är det en fördubbling. Enligt WHO:s hälsorapport från 2016 har cirka 8,5 procent av världens vuxna befolkning nu diabetes, de allra flesta typ 2. I Sverige har runt fem procent av befolkningen diabetes, av dessa utgör de med typ 2 diabetes ca. 85 till 90 procent. Typ 2 diabetes är en livsstilsrelaterad sjukdom, övervikt i kombination med anlag ligger ofta bakom.
Då hypofysen påverkar produktionen av endokrina körtlar (hormonkörtlar) som binjurar, sköldkörtel, äggstockar och testiklar så har stressen långtgående effekter om det får fortsätta under lång tid men t.ex. hypothyreos (underfunktion av sköldkörteln), binjureutmattning (kan inte producera tillräcklig mängd med kortisol) och svårigheter med PMS, klimakteriebesvär, låg sexdrift, ökad risk för missfall, infertilitet (gäller både kvinnor och män) och svag muskelstyrka.
Ett vanligt problem idag är att stress är mer av psykologisk karaktär och när stresshormonerna ökar i kroppen så ökar även spänningen i kroppen/musklerna. Däremot ökar oftast inte den fysiska insatsen vilket innebär att hormonerna flödar fritt när ingen fysisk aktivitet utföres. Konsekvensen blir inlagring av socker och fett i vävnader och man har svårt att varva ned. Vid stress bör man träna regelbundet genom t.ex. raska promenader, löpträna, gå på gympapass, dansa, cykla m.m. så man får upp hjärtpuslen för att omsätta överskottet av stresshormoner i kroppen. En bra tumregel för att veta max pulsen är 220 slag/min. minus ålder. Är man otränad bör man vara försiktig i början och öka träningen successivt. Idag finns det bra pulsklockor som mäter puls vid olika situationer t.ex. vilopuls och puls vid ansträngning.
Binjuretrötthet
Binjurarna är två små körtlar som ligger ovanför njurarna och de samarbetar tätt. I min utbildning till akupunktör i slutet på 1990-talet fick jag lära mig att njurarna var kopplade till känslorna lugn och harmoni. När man upplever rädsla, chock, skräck blir njurarna stressade och producerar stora mängder med adrenalin och kortisol för att kunna gå in i försvar och antingen kämpa eller fly. Binjuretrötthet uppkommer när summan av stress överskrider kroppens och binjurarnas förmåga att kompensera och återhämta sig från den stress den utsätts för under en längre tid. När binjurarna är nedsatta blir de känsliga för varje ny stressfaktor.
Kortisol produceras i binjurarna och nivån i blodet börjar öka vid ca kl. 04.00 och är som högst ca kl. 09.00. Sedan sjunker det successivt under dagen med små höjningar i samband med måltid. Kortisolvärdet sjunker normalt vid ca 21.00 och ligger oftast på samma låga nivå under förnatten och börjar öka successivt under efternatten. Vakenheten under dygnet följer kortisolvärdet. Kortisol och melatonin är varandras motpoler, när kortisolet är högt är melatonin lågt. Melatonin är ett sömnhormon och det måste produceras i tillräcklig hög nivå för att vi ska kunna sova.
Mätning av kortisol
Vid stress ökar nivån av kortisol i blodet och om binjurarna får producera kortisol under lång tid utan få möjlighet till återhämtning uppstår binjuretrötthet. För att få svar på om binjuretrötthet har uppstått försöker man mäta nivån både fritt (i blodet) och bundet (i vävnaden). Det är svårt att exakt veta vilken nivå den ska ligga på vid olika klockslag då det är beroende av en mängd olika faktorer. Därmed blir det problematiskt att mäta det på ett korrekt sätt.
S-Kortisol används oftast inom skolmedicin vilket visar den totala mängden kortisol (fritt och bundet) och ger en ögonblicksbild av kortisolnivån, men inte hur det förändras under dygnet. Mätning av kortisol i saliv görs fyra gånger på ett dygn och visar den fria delen av kortisol i blodet och dygnsrytmen. Urinprov där man samlar urin för ett dygn visar totalproduktionen av kortisol och andra metaboliter (nedbrytningsprodukter). Det är svårt att veta vad provsvaren exakt visar då det är en mängd faktorer som påverkar utmattningssyndrom, men saliv och urinprov ger ett mer tydligt svar än enbart S -Kortisol.
Vad orsakar binjuretrötthet?
- • Fysisk stress – dålig kost, skador, sover få timmar, utmattning, beroenden, överdriven träning, kirurgiska ingrepp
- • Känslomässig stress – dåliga relationer, dåliga relationer och konflikter på arbetsplatser, ekonomiska problem, låg självkänsla
- • Mental stress – oro, att inte ha kontroll över sitt liv, att inte räcka till, prestationsångest, perfektionism, arbetsnarkoman
- • Kronisk stress – gifter, tungmetaller, mögel, dålig luft, kemikalier i mat, kläder oh möbler, sjuka hus
- • Elektromagnetisk stress – mobiltelefoner och elektromagnetiska fält från annan elektromagnetisk utrustning
- • Sjukdomar – svåra och återkommande luftvägsinfektioner som t.ex. lunginflammation, bronkit, astma, bihåleinflammationer, influensa, cancer, HIV, autoimmuna sjukdomar t.ex. RA, SLE, MS, celiaki.
Symptom på binjuretrötthet
- • Svårt att somna på kvällen (kortisolnivåerna har förskjutits och är höga på kväll/natt), vaknar mitt i natten, vaknar för tidigt på morgonen.
- • Trött trots att man har sovit
- • Tar lång tid att återhämta sig, låg energi, och kronisk trötthet (CFS)
- • Ständigt sugen på sötsaker, mat.
- • Nedstämdhet, svårt att motivera sig, meningslöshet
- • Koncentrationssvårigheter, svårt att komma ihåg, svårt att fokusera, dimsyn
- • Blir lätt stressad, irriterad, arg, ser saker fort från en negativ vinkel
- • Ständigt kissnödig
- • Känslig för temperaturförändringar, ofta frusen, feberkänsla
- • Överkänslighet mot ljud, öronsusningar
- • Överkänslig mot ljus
- • Mer känslig mot olika födoämnen, mediciner och alkohol
- • Fibromyalgi, muskelvärk, ont i leder
- • Ständiga infektioner, förkylningar, influensa, lunginflammationer, alla former av överkänslighet och allergier
- • Magproblem, sura uppstötningar, svårt att bryta ned föda, mycket gaser, förstoppningar, lös mage, diarréer.
- • Alla former av kroniska sjukdomar
Man behöver inte leva upp till alla symtom för att konstatera att binjuretrötthet har utvecklats. Om du vill fylla i ett frågetest kan du finna det under rubriken Stress och utmattningssyndrom under fliken Individuella behandlingar. I nästa artikel kommer jag skriva om vad man kan göra själv när symtom uppstår. Vid svårare fall av stress – utmattningssyndrom bör man söka professionell hjälp.
Läs också om Behandling vid stress och utmattningssyndrom och Stresshantering.
Läsarkommentarer