Har du förmågan att ta emot och njuta av det?

Har du förmågan att ta emot och njuta av det?

Idag vill jag tala om förmågan att ta emot, vilket kan vara svårt, speciellt för kvinnor som ofta ställer alldeles för stora krav på sig själva.

När jag växte upp lärde jag mig tidigt att inte be om hjälp och att klara mig själv. Min mamma hade en förmåga att skuldbelägga när hon inte var nöjd med mina prestationer, oavsett om det handlade om att städa mitt rum, hjälpa till i hemmet, mina betyg m.m.

Ett uttryck som hon ofta använde var: ”Efter allt jag har gjort för dig, är det så här du behandlar mig!?”

Ofta handlade det om saker som jag inte hade bett henne att utföra, utan om något som hon ansåg att jag behövde eller borde leva upp till utifrån hennes förväntningar.

Jag kommer så väl ihåg klumpen i magen som uppstod; jag skämdes och blev ledsen och orolig. Det kan ske fortfarande, även om det inte sker till en bråkdel så ofta eller känns lika tufft.

Min mamma ställde stora krav, men hon hjälpte inte till med att förklara hur jag skulle gå tillväga och hon visade sig inte själv som ett bra exempel, vilket gjorde det ännu svårare.

Hon bestraffade mig sedan med tystnad när jag inte sa eller gjorde som hon ville, och hon kunde negligera mig i dagar, vilket var väldigt tufft.

Hur bemöter man någon som inte svarar vid tilltal eller bara går förbi som om man vore luft?

Det gjorde att jag inte ville ha hjälp och inte frågade om hjälp, för att det sedan skulle komma tillbaka som en bestraffning längre fram: ”Efter allt som jag har gjort för dig, så behandlar du mig så här!”

Det innebar också att jag försökte bli perfekt i allt jag gjorde för att inte bli skuldbelagd och jag började få svårt att slappna av. Jag förstod inte att jag ofta gick på helspänn och bara väntade på att bli attackerad.

Jag protesterade ofta när jag hade en annan uppfattning än min mamma, men det gick aldrig att få rätt eller hitta gemensamma lösningar för jag blev bara bemött med tystnad.

När jag skriver det här så beskyller jag inte min mamma, för jag förstår att hon troligtvis hade blivit behandlad på samma sätt.

Hon hade säkert blivit bemött med skuldbeläggande och tystnad när hon inte levde upp till sin mammas förväntningar och krav.

För många år sedan, när jag var i 20-årsåldern, så blev min dåvarande pojkvän arg på mig och sa: ”Nu får du sluta släta över andras komplimanger, du får lära dig att säga tack!”

Jag förstod inte att jag förminskade andra människors positiva uttalanden, för jag var expert på att förminska mig själv och bortförklara det de sa, eller så fyllde jag i med vad jag själv tyckte att jag kunde ha gjort bättre.

Det blev ett rejält uppvaknande för mig.

Samtidigt som vi önskar att få hjälp och att ibland bli omhändertagna, kan det väcka både skam och skuldkänslor.

Det är helt fantastiskt att få kärlek, pengar, vänlighet, uppskattning och gåvor. Att ha förmågan att ta emot betyder att vi har möjligheten att fylla på och njuta av större kärlek, kontakt och välstånd.

Många av oss har växt upp med budskapet att det är bättre att ge än att få. Även om det är otroligt givande att ge, är det möjligt att vi har förbisett de dolda nackdelarna med att prioritera att ge framför att ta emot.

Vi har ofta omedvetet skapat blockeringar för vår förmåga att ta emot, baserat på uppfattningen att det är själviskt eller fel.

Alltför många människor förlorar sin energi, blir utmattade och förlorar sin passion för livet när de inte har fått lära sig hur man fyller på sig själv.

De har inte lärt sig att ta emot och de stöter bort de överflödiga gåvorna som kommer flödande från att leva i ett tillstånd av glädje och tacksamhet.

Det är mycket vanligt att folk känner sig obekväma med att ta emot. Till exempel, kanske du kryper du ihop inombords när någon erbjuder dig ett vänligt ord eller en present? Eller tillåter du dig själv att verkligen ta emot gåvan av vänlighet, omsorg och kontakt?

Här är några anledningar till varför du kan känna dig obekväm med att ta emot:

Avståndstagande från intimitet:
När vi fruktar intimitet kan vi undvika att ta emot en gåva eller komplimang, vilket berövar oss själva möjligheten att öppna upp för en djupare kontakt.

Rädsla för sårbarhet:
Att ta emot bjuder in och välkomnar en sårbar del av oss själva. Kan vi tillåta oss själva att ge efter för den goda känslan av att ta emot en gåva?

Känsla av själviskhet:
Genom familj, samhälle eller religion kan vi ha kommit att tro att det är själviskt att ta emot. Vi kan ha tappat kontakten med vår inneboende värdighet och rätten att njuta av livets nöjen.

Vi kan ha glömt att när vi tar emot med tacksamhet och glädje, ger vi en gåva till givaren vars verkliga önskan är att ge oss glädje.

Känsla av skuld eller press att återgälda:
Vissa människor har svårt att ta emot eftersom de tror att de då kommer att stå i skuld till givaren (så var det för mig). Vi avvisar en gåva för att försvara oss mot en självpålagd skyldighet att återgälda.

Om detta är du, se om du kan frigöra dig själv från förväntningen att återgälda och istället, helt enkelt ta emot.

Istället för att projicera in i framtiden vad som kommer härnäst, tillåt dig själv att njuta av nuet och möta generositeten med sann uppskattning.

Det finns många sätt vi kan blockera oss själva från att njuta av att ta emot. Därför är det viktigt att vara medveten om dessa områden så att vi kan börja mjuka upp dem och expandera våra hjärtan till glädjefyllt mottagande.

Så här är en övning som jag inbjuder dig att prova för att öva glädjefyllt mottagande…

Bli medveten:
Nästa gång någon erbjuder dig en komplimang, en present, eller ser kärleksfullt in i dina ögon, märk hur du känner inombords. Vad händer i din kropp? Är din andning avslappnad och din mage mjuk eller spänner du dig?

Öppna ditt hjärta:
Andas in i ditt hjärta och se om du kan mjukna in i ett tillstånd av tillåtelse. Kan du helt enkelt vara med någon känsla av omsorg och kontakt som du känner i ditt hjärta?

Var närvarande:
Genom att bli medveten om den trevliga och underbara upplevelsen av att ta emot kanske du kan vara mer närvarande i det ögonblicket. Tillåt dig själv att stanna i ditt hjärta istället för i ditt huvud.

Erbjud tacksamhet:
Se om du kan svara med genuin tacksamhet när du djupt tar emot gåvan. Kom ihåg att din uppskattning är en gåva du kan dela med givaren. Det räcker med att säga ”Tack!” eller ”Tack, det var snällt sagt!”

Att lära sig att ta emot är ett hälsosamt steg i att uppleva en helhet och rikedom i livet. Det är en bekräftelse på din värdighet och en fördjupning av självkärlek som leder till en högre vibration, en högre energi som ger dig glädje och lust.

”Att kunna ta emot är lika viktigt som att kunna ge. Det ena kan inte existera utan det andra.” – Okänd

Jag skulle älska att höra från dig! Vad är din erfarenhet av att ta emot gåvor?

Hur kan du skifta dig själv till att ta emot med mer glädje?

Jag önskar dig många ögonblick av att njuta av livets gåvor och uppleva all den glädje det fyller ditt hjärta, sinne och själ!