KBT

KBT betyder Kognitiv Beteende Terapi. KBT är lämpligt att använda vid depressioner, ångest, fobier, stress, tvångssyndrom, epilepsi, relationsproblem, sömnproblem, Post Traumatiskt Stress Dysfunktion (PTSD) och mycket mer. KBT är en korttidsterapi och man behandlar man oftast mellan 1 – 20 tillfällen.

KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som har sina rötter i både kognitiv terapi och beteendeterapi. Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för våra olika tankeprocesser. KBT är en evidensbaserad terapi vilket innebär att alla tekniker som används är vetenskapligt utprövade för att ge så bra resultat som möjligt.

Problem

KBT har visat sig effektiv vid en rad olika problemområden. Vanliga diagnoser kan vara depression, social fobi, tvångssyndrom, relationsproblem, olika fobier, långvarig smärta, epilepsi, sömnproblem, PTSD osv. För i stort sett alla psykiska problem finns en behandling med KBT. Behandlingen utformas så att den passar den enskilda klientens behov och därför kan exempelvis en depressionsbehandling se väldigt olika ut beroende på patientens behov.

Målet med KBT

I KBT arbetar man med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till att klienten mår dåligt. KBT är en aktiv terapiform där patient och terapeut arbetar gemensamt med klientens problem. I KBT arbetar man efter modellen att patienten är expert på sina egna problem och terapeuten vägleder och ger klienten redskap för att kunna bemästra sina problem.

KBT upplägg

KBT ges oftast som en korttidsterapi, det vill säga i de flesta fall mellan 1 - 20 tillfällen. Under de inledande samtalen försöker man att avgränsa ett tydligt mål som patient och terapeut gemensamt ska arbeta med hjälp av olika KBT- tekniker. Det är också vanligt att man använder sig av olika slags skattningsformulär för att kunna kontrollera hur KBT behandlingen fortgår.

Tekniker

I KBT använder man sig av en rad olika tekniker för att hjälpa klienten att överkomma sina problem.

Exponering: Vid t.ex. spindelfobi tränas klienten att successivt att kunna se och till och med kunna hålla i en spindel utan att utvecklas ångest.

Psykoedukation: Klienten utbildas i vad som sker i kroppen vid olika sinnestillstånd t.ex. vad som sker i nervsystemet vid en panikattack eller hur passivitet ökar en depression.

Experiment: Man arbetar under sessionen med att testa och eventuellt förändra olika tankar och antaganden.

Kognitiv omstrukturering: Ifrågasättande av sanningshalten de tankar, övertygelser och antaganden som klienten bär på.

Acceptans: Acceptans handlar om att välja att både se och stå ut med verkligheten, hur plågsam den än kan vara utan att undvika, fly, förvränga eller döma den - hur jobbigt det än kan vara. Med verklighet menar man både den yttre och den inre verkligheten t.ex. tankar, känslor, familj, arbete etc.

Mindfullness: Mindfullness innebär medveten närvaro och här lär man sig tekniker att stanna upp och befinna sig i nuet t.ex. full närvaro i att äta ett russin, andningsövningar eller full koncentration på att gå.

Judith Molnar undersöker alltid den underliggande orsaken till klientens problematik och det innebär ofta att KBT sällan används som den första alternativet i behandlingsstrategin, Det finns oftast andra undermedvetna orsaker som har utlöst problematiken och de behöver lösas först innan man kan kognitivt och beteendemässigt få de långsiktiga resultaten som man önskar.

Om en negativ känsla har övertaget (oftast högre än fem på en VAS (Visuell Analogisk Skala) så kommer inte det medvetna jaget att styra, utan det undermedvetna (vilket styrs av automatik och inte viljemässigt). T.ex. att vi äter fel föda fast vi vet vad vi borde äta, att vi inte motionerar trots att vi borde göra det, att vi dras till fel personer gång på gång fast vi vet att de inte är bra för oss eller att vi har svårt att släppa tanke och känslomässigt vissa situationer och relationer.

KBT inkluderas ofta successivt i behandlingsstrategin när grundläggande problem har behandlats.

Läs mer hur vi tänker när det gäller individuell behandling.